Att använda förtryckta planscher och mallar för olika grupprocesser kan i vissa lägen vara bra. Men jag har märkt att det ofta är svårt att hitta rätt, eftersom varje process och situation är så unik. Jag föredrar att göra egna, low-tech bilder, med hjälp av vanliga tuschpennor, som passar för stunden och för den aktuella gruppen.

Ett av resultaten av att göra så är att det blir väldigt mycket utvecklingsarbete inför varje uppdrag, vilket ju är roligt och mycket tillfredsställande. Men man kan ju inte uppfinna hjulet flera gånger i månaden. Till tider har jag varit lite orolig för om jag blir för bred och otydlig i och med att jag uppfinner mig själv inför varje nytt uppdrag.

Men nu funderar jag över om inte en del av min profilering som processledare ligger i hur jag skapar dessa templates. Kanske är det stilen och det faktum att jag arbetar med dem på det sätt jag gör som är speciellt och inte att jag har x antal precis likadana mallar.

Blog Image