Igår hade jag fint besök i mitt vardagsrum. Från Danmark kom
Kaj Voetmann, ledande inom Apprecietive Inquiry och systemtänkande i Norden,
och från hemmaplan Leif Johansson, grundare av European Network on Systems
Thinking
. Nätverket har funnits i snart fem år och har 500 medlemmar runt om i
Europa. Två gånger om året träffas de i laborerande processer där både
nätverkets framväxt och systemtänkande som tema är i fokus.

Att grunda och facilitera expansionen av ett Europeiskt
nätverk som är kunskapsbildande inom fältet systemtänkande är en bedrift. Att
dessutom också göra det utan att ställa sig själv som centralgestalt, eller i
själva processen förlora systemförståelsen är en bedrift som verkligen är
intressant. Leif har en otroligt fin fingertoppskänsla för walk the talk. Han
vet precis var gränsen går för att bara tala, tänka och förstå systemtänkande
och när tankarna och förståelsen faktiskt är processen och manifesteras i
strukturerna som växer fram.

Jag vill vara med! Tanken på en Europeisk enhet(inte som
unity utan som måttenhet) varifrån vi tillsammans med andra europeer kan se
fram en egen tradition för organisationsförståelse är lockande.

Kaj vill sanera i litteratur och praxis inom Appriciative
Inquiry och är nitiskt med korrekt teoribildning.

Leif pratar om det Europeiska landskapet som en fond för ny
kunskapsbildning. Lockande och triggande metafor.

31 maj har the Swedish Systemic Network terminsavslutning
tillsammans med teater X. Då ska jag vara med. Kom du också!